Pressemeddelelse fra Helsingfors universitet
– Brexit drar effektivt undan mattan för känslan av att jag är en del av det brittiska samhället och hör hemma här. Brexit har gjort det klart för nordbor att de är invandrare, vilket de inte tidigare har sett sig själva som, säger sociologen Saara Koikkalainen.
Saara Koikkalainen som är forskardoktor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har forskat i hur nordbor bosatta i London reagerat på brexit. Hon har gjort det genom en webbenkät och genom att intervjua nordbor om hur brexit påverkat deras liv och hur de ser på sin framtid.
Omkring 92.000 nordbor bor Storbritannien. Som migranter är de en osynlig och priviligierad grupp – de smälter i regel in i massan rent utseendemässigt, de har goda språkkunskaper, deras ställning på arbetsmarknaden är stark och de stöter sällan på direkt diskriminering. Men känslan i landet har ändrats i och med brexit.
“Jag har inte blivit diskriminerad, men har känt mig mindre välkommen efter omröstningen.” (svensk kvinna, ålder 40-44)
I och med brexit har många nordbor börjat inse hur det kan kännas att vara en afrikansk eller polsk invandrare som ofta stöter på rasism i sin vardag, säger Koikkalainen. Vissa har också börjat censurera sig själva och undviker till exempel att tala sitt modersmål i bussen eller tåget.
– Många har upplevt sig vara en del av den brittiska kulturkretsen. De har till exempel tittat på brittiska tv-program och lyssnat på brittisk musik sedan barnsben. Vissa av dem har bott i Storbritannien i tiotals år, och nu drar man plötsligt upp en sådan här skiljemur och många har insett att de trots allt inte är så välkomna.
“Brexit har fått mig att känna mig mycket ovälkommen på ett personligt plan och besviken på det hemland jag valt. Nu efter att det har gått en tid inser jag att jag har bättre förståelse för vad utomeuropeiska invandrare upplever i Europa.” (finländsk kvinna, ålder 35-39)
Koikkalainen säger att många britter föreställer sig att de genom att rösta för brexit röstat emot en migrationsvåg av det oönskade slaget – mot dem som anses utnyttja systemet, som anses stjäla jobben eller som helt enkelt inte anpassar sig. Det de inte insett är att de också röstat mot de önskade migranterna.
– Det kan hända att du är gift med en britt och dina svärföräldrar har röstat för brexit. Det känns väldigt olustigt när ens egna familjemedlemmar inte inser att det här gäller dig personligen, säger Koikkalainen.
“Efter brexitomröstningen började jag få flera otrevliga kommentarer på gatan när folk begrep att jag är utlänning. På min arbetsplats sade chefen att ‘Storbritannien inte kan ta emot flera invandrare, vi har fullt’, men flikade snabbt in att jag är välkommen att stanna.”
(finländsk kvinna, ålder 20-25)
En gemensam nämnare för alla nordbor som bor i Storbritannien är att brexit ökat osäkerheten i deras liv och minskat deras förtroende för det brittiska samhället. Brexit har också tvingat dem till ett slags identitetsarbete. De har blivit tvungna att ställa sig själva frågan om var de vill bo i framtiden och var de känner sig höra hemma.
“Jag kommer antagligen att flytta tillbaka till Norge. Jag har alltid tänkt att jag skulle återvända en dag, och brexit har förmodligen fått mig att fatta ett slutligt beslut. Även om det blir en ‘mjuk brexit’ så har något förändrats för mig. Jag trodde att jag inte måste tillhöra en viss kulturell identitet (eller att jag kunde ha flera), men nu känner jag mig tvingad att välja.” (norsk kvinna, ålder 45-49)
I övrigt är reaktionerna bland nordborna blandade. Vissa är frustrerade över den utdragna processen och orkar inte längre bry sig om vad som händer – de vill bara se ett slut på det hela. Vissa är arga och kämpar emot, vissa deprimerade. Men det finns också en grupp nordbor som bott i landet en längre tid och som är sturska – “de kan försöka kasta ut mig om de vill”, säger de.
– Alla kanske inte fattar hur stort det här är, eftersom vi har svårt att föreställa oss att vi inte längre skulle ha fri rörlighet och andra förmåner som EU medför. Vi har börjat ta det som en självklarhet att vi inte behöver bry oss om visum, eller teckna dyra sjukförsäkringar, eftersom det europeiska sjukförsäkringssystemet täcker kostnaderna om något händer när du befinner dig i ett annat EU-land, säger Koikkalainen.
Citaten är plockade ur forskningsmaterialet.
Ytterligare information:
Forskardoktor Saara Koikkalainen
Tfn +358 50 5560747
saara.koikkalainen@Helsinki.fi
Kontakt:
Kommunikationsspecialist Petter Gröning
Tfn +358 50 318 5321
petter.groning@Helsinki.fi
Læs hele pressemeddelelsen på Via Ritzau her: https://www.sttinfo.fi/tiedote/brexit-gjorde-nordiska-londonbor-till-invandrare?releaseId=69867035
